Måndag, ny vecka och inte vilken vecka som helst utan veckan då vi ska ha namngivningskalas för Juliette. Äntligen! Ser verkligen fram emot det, både förberedelserna och själva dagen. Det är lite fullt upp inför själva kalaset med mycket som ska göras och förberedas men jag försöker ta det med ro, det är mysigt!

På att-göra-listan står bland annat att dänka och stryka dukar (yepp, you can call me tant!), städa (of course!), handla, baka tårtbottnar, fixa Juliettes present, stryka min och Juliettes klänning och lillemans skjorta, dekorera, beställa och hämta ett gäng rosa macarons, förbereda själva namngivningsceremonin (vi skapar vår egen <3) och fortsatt fix utomhus. Det är olika bud gällande vädret på lördag men i den bästa av världar är det soligt och vackert väder och då både tror och hoppas jag att vi kommer spendera en del tid utomhus och då vill man ju att det ska vara fint även där. Såklart.

Men som sagt, jag älskar ju sådant här så nu kör vi, kalas-prepp all the way!

Bild från Elliots namngivning, samma datum som för Juliette fast för fyra år sedan. 

Söndag kväll, båda barnen sover (måtte jag inte jinxat det nu!), mannen är ute och springer och jag dricker kaffe och försöker se klart Whitney-dokumentären. TV4play-appen fungerar så dåligt att jag är på väg att ge upp. Men dokumentären är bra, jättebra till och med så se den alla ni som kan Dance with somebody utantill, som såg Bodyguard på bio och dansade tryckare till Will always love you. Nostalgi, tragik och en gudabenådad sångerska <3

Men så fick jag också lust att blogga igen och då gör jag just det. Hur mår ni? Har ni haft en bra helg? Jag har haft en jättebra helg, om än en helg med extremt lite sömn. Eller i alla fall en natt. Jag sov exakt 1 h natten till idag, lillan vaknade bara en timme efter att vi gått och lagt oss och var sedan vaken, ledsen, orolig, jätteglad och allmänt ”knölig” hela natten. Inget var bra, allt skavde. Välling hjälpte inte, inte alvedon heller. Vagga var uteslutet eftersom hon bara klättrade runt i min famn, sitta stilla var ännu sämre. Vid 04 var jag ute och gick en runda, hoppas ingen såg mig då för då tror de väl att jag tappat förståndet fullständigt. Hon somnade i alla fall i vagnen då strax efter 04, men då var det ljust och fåglarna hade kör-SM ute så jag fick rulla in henne och strax efter 05 vaknade hon igen. Då tog Alex båda barnen och jag sov till halv nio. Puh! De där morgontimmarna har räddat mig för dagen har varit toppen ändå!

Men helgens verkliga höjdpunkt måste ha varit gårdagen. Jag fick min morsdagspresent en helg i förväg eftersom vi kommer att ha fullt upp med Juliettes namngivning nästa helg. Vad fick jag då? Egentid och shoppingpengar! Ni som har orkat läsa om mitt garderobsgnäll förstår hur mycket den presenten betydde och behövdes. Så jag lämnade man och barn hemma och åkte iväg för att fylla upp garderoben igen. Ett riktigt hallelluja-moment på många sätt eftersom jag varit alldeles för dålig på att just åka iväg själv. Vilket ju behövs.

Hur som helst, vad min shoppingrunda resulterade i ska ni få se senare men jag kan avslöja att jag hittade de perfekta jeansen och DET vill inte säga lite med tanke på hur svårt det har varit att hitta jeans som inte framhäver den ”bubbla” jag fått på magen efter kejsarsnitten. Usch så känsligt det där är, jag ska berätta mer för er när jag känner för det. Men det är resultatet av två kejsarsnitt som är boven i det dramat.

Hur som helst, nu har jag trots denna alltså hittat ett par jeans och det gör mig så jublande glad. Med ett par grymma jeans i garderoben känner jag mig lite mer som mig själv och det är viktigare än man kan tro. Har jag märkt. Och i den andan ska jag också gå och fixa mina naglar igen i veckan som kommer. Åh. Så. Härligt. Det är mammalyxen det, barnvakt till lillan (Elliot på förskolan då) och egentid tillsammans med Rebecka som ju är så mycket mer än nagelterapeut nu för tiden. Numera räknar jag henne som en riktigt fin vän och då förstår ni att den där stunden är guld värd på fler än ett sätt.

Så tack älskling för den bästa och mest värdefulla present jag kan tänka mig. Den var, och är, guld värd! Nu fyller jag på kaffet, fortsätter skriva ett par blogginlägg och sedan tänker jag gå och lägga mig och ladda för en vecka med namngivningsförberedelser för hela slanten. Såå kul!

Ok så här är det, jag älskar mina barn över allt annat. Det tror jag att ni vet och förstår. Men med det sagt finns det ändå något som jag fasar (?) för, eller kanske snarare inte ser fram emot helt och hållet. Jag är kluven och känner mig matt av bara tanken på…

…sommaren.

Sommaren i år innebär att Elliot, som bara har allmän förskola nu när jag är hemma med Juliette, har sommarlov i 13 veckor. Fyra av dessa har Alex semester men ni har redan gjort matematiken och inser precis som jag att i nio veckor är jag själv med barnen. Varje vardag.

Det finns dagar när jag undrar hur detta ska gå och hur jag ska orka och då tänker jag att jag behöver en plan. En lång lista med ”hittepå” att ta till för att få ut mesta möjligt av sommaren och njuta av den. Och då tänker jag att alla ni grymma mamas (och papas om någon sådan hittar hit) som har gjort detta innan mig säkert har en massa bra tips på just hittepå. Så hit me med era hittepå.

Please!

Bild från förra sommarens sommarlov med prinsen

Vet ni, jag har bloggat lite smått ett tag nu, att jag är ”tillbaka” är nog att överdriva men i någon form i alla fall. Jag tänker ofta att jag vill blogga, att jag känner för att blogga, att jag har något att skriva och berätta. Men det är inte alltid jag känner så när sedan tiden väl finns. Så därför blir det lite pö om pö. Lite då och då. Men allt oftare.

Det som dock är ändrat är att funktionen som tidigare har postat mina inlägg automatiskt på Facebook inte fungerar som den ska. Det publiceras men ser inte klokt ut då bilderna inte följer med. Därför har jag stängt av den funktionen helt och försöker istället att göra detta manuellt tillsvidare. Ni förstår själva, jag glömmer det ibland. Ganska ofta faktiskt. Men jag finns här. Det var mest det jag ville säga. Och om ni vill titta in och läsa skulle jag bli jätteglad!!

Bjuder på bilder på de två finaste barnen i mitt universum. Som jag älskar de här två, kan inte förstå vad jag gjort för att förtjäna dem <3

I väntan på nästa säsong av SVTs Husdrömmar lever jag ut mina egna lite. Eller lever ut och lever ut, men jag drömmer. Stort.
Jag älskar ju vårt hus och vi har många spännande planer och drömmar för detta hus som jag skulle älska att förverkliga framöver. Såå kul!
Men jag tror också att alla som har ett äldre hus någon gång drömmer ”nytt-hus-drömmen”. Av bekvämlighet. Av inredningsintresse. Av att vilja få allt precis som man själv vill från början. Eller av något helt annat. Men ändå, jag tror att alla drömmer så ibland.

Och nu drömmer alltså jag.

Av den här anledningen – Nocte.

Jag hittade Nocte av en slump i ett inredningsmagasin som listade nya husmodeller från olika hustillverkare. Just Nocte är ett hus från Fiskarhedenvillan. Och jag föll pladask. Herregud. Jag älskar allt med det här huset. Den stående träpanelen, järnvitriolen, det platta taket, de svarta infattade fönstren och den indragna fasaden. Åh så fint!

”Men är detta inte väldigt olikt er nuvarande sekelskiftesdröm?” Det kan man ju undra. För visst är det så. Sjukt olikt. Men det är ju det som är själva poängen. Jag älskar sekelskiftesstilen och vårt hus, och det är ju också just därför. OOOOOM vi någonsin skulle bygga ett nytt hus finns det ju ingen anledning att bygga ett ”sekelskiftes-look-a-like-hus”. Vi HAR ju ett sekelskifteshus.

Så nej, när jag drömmer husdrömmen om att bygga nytt är det (just nu) Nocte jag drömmer våta drömmar om. Minimalistiskt, vrålsnyggt och heeeelt olikt vår Disponentvilla. Vad säger ni, är det snyggt eller är det alldeles galet snyggt?

Bild och Nocte: Fiskarhedenvillan

Om jag beskrev min egen sommargarderob för något inlägg sedan kan det vara minst lika relevant att skriva om Juliettes dito. Lillan växer så det knakar och mätte 73.5 cm på senaste BVC-kontrollen. Hög tid att återigen uppdatera bodys och byxor till rätt längd.

Tur då att det ändå är ny säsong och att det kan vara dags att uppdatera garderoben ändå. Samtliga plagg från detta kollage är faktiskt hämtade från HM och det är otroligt länge sedan jag handlade något där till någon av oss. Alex får sköta sin egen shopping såklart men oss andra 😉 Hur är kvalitén nu egentligen?

Hur som helst, hos HM eller någon annanstans, med visst är det nu dags för de första jeansen? Jupp, jag tycker det. Klart att baby J ska bli en jeans-tjej! Och så rompers eller jumpsuits. JAG. ÄLSKAR. DEM! Det kan vara det absolut sötaste plagget någonsin. Tillsammans med pufftrosorna. Så otroligt fint! Och så alla små fjärilsärmar och puffärmar, så ljuvligt! Ett helt gäng med sommarklänningar såklart, för vi hoppas ju på en fin sommar även om den inte behöver vara fullt så varm som föregående års dito. Har en gravid svägerska och önskar henne inte den sommaren som jag hade som höggravid förra året. Phew!

Letar också efter en finklänning till lillan att bära vid hennes namngivning senare i Maj. Det är faktiskt lite klurigt för det mesta just nu är enklare bomullsklänningar, sommarklänningar helt enkelt. De är jättesöta men kanske inte just för en namngivning? Eller också är de det?

Jag skulle gärna hitta en vit, hålmönstrad, bomullsklänning till både henne och mig, då skulle vi kunna matcha denna dag. Det skulle funka tänker jag. Några tips där?

Men som helhet, en ljuvligt gullig bebis-sommar, så kommer det att bli!

Ni vet det, jag har skrivit om det förut. Min garderob, eller resterna av den. Det finns många hål i den just nu efter föräldraledigheten med allt vad det innebär. Nu är ju inte föräldraledigheten över på något sätt men just den fasen när man själv byter kläder lika ofta som bebisen börjar i alla fall närma sig slutet.

Jag har hela tiden sagt att jag ska, och måste, unna mig en ny garderob när detta är över. Jag behöver bygga upp den på nytt och komplettera med allt som saknas.

Men.

Nu när det väl är dags har jag ingen lust. Alls. Om vi ska tala klarspråk så trivs jag med mig själv ungefär lika bra som en fisk på torra land just nu. Inte alls. Jag har inte alls blivit vän med tvåbarnsmammakroppen post amning och hur magen ser ut efter två kejsarsnitt ska vi inte ens gå in på. Det är ett inlägg i sig det, och något jag är riktigt ledsen över, så jag vet inte om jag orkar skriva om det ännu. Men det är så det är och heller inget att hymla om.

Men eftersom jag faktiskt behöver shoppa har jag ändå suttit och surfat runt lite. Så här skulle jag nog kunna tänka mig att se ut i sommar. På ett ungefär. Bortsett från jeanskjolen som är från Gina är allt annat från Lindex.

Ett par croppade raka jeans med hög midja, en helt vanlig svart basic top med trekvartsärm. Två fina hålmönstrade blusar (älskar hålmönstrat på sommaren!) och några t-shirts. Linnen behöver jag måååånga, dessa med en liten spetskant tycker jag är söta och så kjolarna där jeanskjolen är från Gina som sagt men den randiga tricotskjolen från Lindex. Och så ett par jeansshorts och en Paris-randig båtringad top.

Hur vill du se ut i sommar?

Det börjar vankas Namngivningsfest här hemma och för detta behövdes lite nytagna bilder på Juliette till själva inbjudningskorten. En förmiddag när vi kände oss i form gjorde vi slag i saken och tog en massa nya bilder och herregud alltså, lilla hjärtat, de där ögonen får mig att smälta varje gång. Stora som sjöar är de. Och precis som min lilla kexchoklad för det mesta är så lyckades jag fånga ”go och glad” på bild, så glad för det.

Men också några lite mer fundersamma ögonblick, vilket kan ha haft med tänderna att göra för de har spökat alldeles för länge nu.

Ljuvliga barn, återstår bara att framkalla några av dem och ställa/hänga/luta tillsammans med bilderna på Elliot här hemma <3

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I fredags förra veckan tog jag med mig kidsen in till stan på en liten utflykt. Elliot älskar att åka buss så det var nästan själva huvudattraktionen men att gå på ”riktigt café” (undrar vad ett oriktigt café är?) och äta glass stod också på önskelistan.

Sagt och gjort, vi tog bussen in till stan och gick på Ben & Jerrys. Oj vad han njöt av den glassen vill jag lova. ”Fast nästa gång vill jag ha glass på pinne mamma” Ok! 🙂 En promenad runt stan för att titta lite hann vi också med innan det var dags att vända hemåt. Återigen med buss.

Bortsett från bussturen in, som tillsammans med alldeles för många påsklovslediga ungdomar, två rullatorer, två hundar och en papegoja i bur (no kidding!) inte var helt plättlätt med barnvagn och två små så var detta en ljuvlig utflykt. Älskar att vara på äventyr med de här två <3

Nu är det klart, mitt lilla skåp som jag är nästan löjligt förtjust i. Tre lager färg blev det tillslut, och inte för att jag lider av att måla tvärt om, jag älskar det. Men detta var värt vartenda penseldrag. Färgen blev precis som jag önskade (Beckers nyans Skorsten) och det sväljer trots sin litenhet precis hur mycket som helst av bestick, vaser, dukar, tabletter och annat som hör middagsbordet till.

Sådant här ger blodad tand, jag är sugen på att måla ännu mer men vet inte exakt vad. En stol vi har i samma rum kanske? Eller något annat, vi får se. Gillar ni sådant här lika mycket som jag? Ogillar ni sladdar lika mycket som jag? Då kan jag glädja er med att härvan under skåpet inte ser fullt så hiskelig ut längre 🙂