Work
-
En ny plats
För länge sedan skapade vi oss två arbetsplatser hemma, ett långt skrivbord, två platser. Det var både bra och dåligt. Bra för att vi båda hade varsin plats, dåligt för att skrivbordet inte var höj- och sänkbart och för att Alex egentligen behövde mer plats än vad hans halva erbjöd.
Dessutom jobbar Alex mycket mer än vad jag gör hemifrån (i alla fall nu efter pandemin) och har ett helt annat behov av en riktig arbetsplats hemma. Jag sitter ju oftast vid köksbordet eller i soffan ändå… 😉Alltså gav jag bort min plats och så fixade vi en riktig plats till honom för några månader sedan. Men då rök ju också min lilla plats och jag märkte efter ett tag att jag trots allt saknade den. Saknade en plats att lägga dator och padda på, saknade en plats att vara kreativ vid, att blogga vid. Så sakta men säkert väcktes en annan tanke, det här lilla bordet ovanför trappen som nu har förvandlats till min plats. Bara min. Precis framför fönstret med utsikt över äppelträd och våra vackra ekar.
Jag älskar den här platsen. Älskar den.
Ljuset framför fönstret är ljuvligt, där finns allt jag behöver och vill ha och jag kan dessutom sitta där samtidigt som jag väntar på att barnen ska somna efter godnattsagan. Det är perfekt. Och det är mitt. Mitt space.
Nu har jag unnat mig lite till skrivbordet, en liten byrå till alla mina pennor och annat som behövs för bujon. Och en ny lampa/stativ så att jag kan filma på kvällarna. Så bra!
-
Mental rivstart
Oj! Att komma tillbaka till jobbet idag var något av en mental rivstart. Wrooooom, rätt in på Fiskaregatan 44A, bara för att inse att nu börjar det. Härligt men ett rejält uppvaknande för semesterhjärnan. Troligtvis välbehövligt, haha. Det är bara ett par veckor kvar till vår flytt nu så det blir prio 1!
Det kändes bra att krama två peppade och glada barn hej då i morse inför deras första dagar på nya fritids och nya förskoleavdelningen. Alex lämnade och det hade nog gått så bra som det bara kan gå en första dag.
Mindre kul när förskolan ringde 10:30 för att meddela att lillan är snuvig… Under tiden jag var inne och hämtade henne ringde fritids till Alex och sa att Elliot trillat ner från ett klätternät och slagit sig så det var bara att vända och hämta honom också. Bra start va?
Elliot verkar däremot vara öm och blå men inte mer allvarligt skadad än så, phew! Lillan får ju nu vara hemma de obligatoriska dagarna. Så vi hann alltså ett par timmar in på höstterminen innan vab:en började. Måtte detta inte vara tongivande för hela hösten.
Har ni satt igång ännu eller har ni fortfarande semester?
-
En vecka på kontoret
Jag har en vecka på kontoret den här veckan. Läs det igen. Jag. Har. En. Vecka. På. Kontoret. Det känns som ett event, som en happening av något slag, att få åka iväg till kontoret och träffa kollegor varje dag. Säga ”vi ses i morgon” som om allt är precis som vanligt när man går hem.
Tänk så mycket vi tog för givet innan den här pandemin som man nu uppskattar på ett helt nytt och lite magiskt sätt. Jag älskar mitt jobb och mina kollegor på Almi, det vet ni, men jag uppskattar dem om omöjligt ännu mer nu.
Och dessutom fick jag i tisdags gå iväg och ta en lunch på stan med min fina familj som kom in och mötte upp mig alldeles semester-sommarlovs-lediga. Det var härligt. Slogs av hur lugnt det kändes att äta ute med barnen mot hur det var sist och insåg att det ju inte är så konstigt för sist vi gjorde det var ju Juliette typ 1,5 år och det är en något mer stökig ålder när man ska äta på restaurang. Denna pandemi alltså…
Men nu ska vi inte fastna i det, hur drygt det har varit, utan hur härligt det känns med denna återgång till det något mer normala. Hörde jag ett Ä N T L I G E N?
Bilden är inte från vårt nuvarande kontor utan det kommande, dit vi flyttar strax efter semestern. Det ska bli kul!
-
Sommarfesternas sommarfest
Att få ordna en sommarfest tillsammans med de bästa kollegor man kan tänka sig, på vad som då var årets varmaste dag, samtidigt som Sverige plockar tre poäng mot Slovakien det är banne mig en ynnest.
Tur med vädret? Jo men det kan man väl säga, hade ju varit lite mindre kul med regn får jag erkänna.
Nu var det istället ljuvligt varmt, med en lagom bris från Kalmarsund, soligt och roligt.Vi började med vårens sista Happy Friday, en återkommande kompetensutveckling vi har fått under våren. Men denna gång hade vi i ”festkommittén” i hemlighet bjudit in en speciell gäst som verkligen träffade rätt hos oss alla tror jag. Gunnar Söderström, årets talare genombrott 2019. Kan förstå varför, jag kan varmt rekommendera Gunnar om ni söker en inspiratör och motivationsföreläsare. Grym!
Så fyllda till bredden av tankar, glädje och glada mappar (de som vet, de vet) tog vi oss ner till Stadsparken för picknick, lekar och fotbollskoll. Såg inte jättemycket av matchen får jag erkänna men hade god koll på sista 30 minutrarna och voine så nervöst det blev efter den där straffen. Phew!
Därefter tog vi oss till Slottshotellet där boulebanorna väntade på oss. Två ”jämna” matcher (viktigt att vara en bra vinnare har jag hört…) och väldigt roligt. Kan inte ens minnas när jag spelade boule senast, på stranden i Byerum? Kan vara så. Får nog bli oftare, det var trevligt!
Och sen middag, rosévin, sommarpresenter och prat tills vi inte fick stanna kvar längre vid 22:30. Reglerna är som de är, hade kunnat stanna kvar längre och bara njutit. För det var en sådan varm och skön kväll, sällskapet var på topp och himlen var rosa. Vad mer kan man begära?
Har så många fina bilder från denna kväll men mina kära kollegor har ju inte bett om att få vara med här precis så jag nöjer mig med en bild från Stadsparken <3
-
Intressant diskussion
Har ni läst vad Frida har skrivit på sistone? Om influencerns roll som inspiratör, posör eller estradör? Eller Saras tankar om influencers som får ta och skärpa sig?
Jag har tyckt att både Fridas och Saras inlägg har varit väldigt intressanta att läsa för i mångt och mycket sätter det fingret på något som legat och gnagt hos mig ett tag. Ett bra tag. Och att döma av kommentarerna på inläggen så är jag inte ensam.
För detta sätter faktiskt ord på något som jag funderat över länge. Vilken blir min roll i detta? Jag som älskat att blogga under så lång tid, och fortfarande gör, men som inte vill driva bloggen som ett företag längre. Om jag inte jagar trafik, följare och samarbeten, är det ens värt att blogga då? Under lång tid kände jag att nej, det gjorde nog inte det. Om jag inte skrev som om jag faktiskt var en influencer kanske det var lika bra att inte skriva alls? Och ungefär då dog skaparlusten tvärt.
Och missförstå mig rätt här nu, det har inte med influencerrollen att göra. Eller yrket, för det är ju det det är nu. Att blogga var en hobby, att vara influencer är ett yrke. Och det har jag största respekt för, det är ett enormt arbete som läggs ner på detta yrke. Och jag har redan ett yrke, som jag dessutom gillar väldigt mycket. Bloggen har hela tiden fungerat som mitt andningshål, min ventil och motvikt. Jag älskar denna lilla digitala plats som är min.
Så någonstans längs vägen insåg jag att jag ville fortsätta vara just det, en bloggare med ett instagram-konto och inte nödvändigtvis en influencer för jag hinner faktiskt inte.
Och dessutom känns skiftet ganska tydligt, mindre yta och fluff till förmån för det mer äkta och det ”insta” som väl någonstans var tanken från första början? Isabella säger upp sin staff och går tillbaka till att bli mer personlig, Frida funderar över sin framtid (som fö. ska bli väldigt spännande att följa, pionjär som hon är) och Sara efterfrågar influencers för de mer köpstarka, äldre, målgrupperna.Jag ser fram emot 2020 på många sätt, detta är bara en av anledningarna, men visst känns det spännande att se vart 2020 tar vägen när det gäller influencers, deras yrkesroll och hur trenden i branschen svänger?
-
Business & Pleasure
Vissa dagar är liksom lite roligare än andra och idag har det varit en sådan dag. Om vi bortser från snön som föll hela morgonen och la sig som ett vitt täcke över den sprirande vårträdgården. Nåja, April-väder som sagt.
Dagen har annars bjudit på både business and pleasure, som de flesta av mina dagar på sätt och vis. Det blir alltid lite jobb varvat med barnen, men just idag har jag suttit med en väldigt duktig grafisk formgivare och skapat en del trycksaker för Cardly. Jo, det är faktiskt sant, trycksaker. Jätteroligt att se dem växa fram och eftersom Cardly är så pass ungt blir allt vi skapar nu, från trycksaker och kampanjfoton till och säljpresentationer och nyhetsbrev en stor del av Cardlys identitet och varumärke. Om jag älskar att få göra det här? Oh yes!
Därifrån bar det av direkt till en lunch med bestie och det är liksom ALLTID en god idé. Den tjejen alltså, jag får alltid så mycket kraft och energi av bara en liten stund tillsammans med henne. Underbart! Min lilla sidekick valde dessutom att sova sig igenom hela lunchen så vi fick faktiskt en chans att prata på riktigt. Det var inte igår.
Och så avslutade vi med att hämta storebror på förskolan och åka raka vägen till ICA för att hämta hans nya cykel som äntligen levererats. Leveranstiden har på inget sätt varit lång eller fördröjd men för en 4-åring som bokstavligt talat kört sönder sin gamla cykel har den här väntetiden varit nästan olidligt lång. Lilla hjärtat! <3
Kort och gott, en bättre dag. Business & Pleasure i perfekt kombination!
-
Hello and welcome
Hi ya’ll! First of all, if this is your first time here you have probably found your way here from my Instagram account @bujo_by_sarah and I want to say a warm welcome to you!
A little presentation might be the best way to kick off this new english blogging adventure. Here we go,
I’m Sarah and I live in Kalmar, Sweden with my husband our two kids Elliot and Juliette. I’m currently on parental leave, Juliette is just about 7 mo. But I also work as a CEO of Cardly, an app that let’s you use your own photos and send them as postcards to your loved ones. (only within Sweden yet, I’m sorry)
In October last year I started my Bullet Journal account on instagram, an account that grew fast and last week I asked my followers if they would like to read my blogg. 88% said yes and since most of my followers are from North America and Western Europe…well here we are, in English for the first time.
In this blog you can expect images from our home, interior, family life, business life and just…life! <3
That’s a very, very short presentation of me, ask me anything in the comment field if there is anything else you want to know.
Anyway, about last week, I was on a high! I got to work with a dear friend of mine, with my company, uninterupted by the kids since my mom was here to look after them. I acctually felt like the real me again. I know, I know, ofc I’m the real me when I’m at home with Juliette and Elliot as well.
But.
I’m a person that need that other part as well. I need to be creative, to use that part of brain for a while. I need to think as an adult, focus on business. Be Sarah, not mom-Sarah. Some days I hear the word ”mom” so many times I think I might implode.
So a day off from the mom-part, or at least a couple of hours, was a bliss. I really needed it and I will live on this high for a few days now.What we did? We took campaign photos for Cardly to be used in social media ads. So much fun!
-
Svaret stavas Cardly!
Nu är det ganska många dagar och veckor sedan jag tyckte på paus här inne, en mycket välbehövlig sådan. De flesta av er trodde nog (inte helt otänkbart) att det var tvåbarnschocken som satt in och gjort att jag inte längre hade tiden att skriva. Ett logiskt resonemang helt klart men inte hela sanningen.
Jag har redan berättat om det här på Instagram så de flesta av er vet redan men eftersom det var, och är, en så stor anledning till att just bloggen inte hinns med i samma utsträckning längre känns det på något sätt viktigt att berätta om det även här.
Jag har bytt jobb! YAY! Och inte till vilket jobb som helst utan till ett jobb som VD för Cardly Print AB. Cardly är en vykortsapp som låter dig skicka riktiga vykort från mobilen med dina egna bilder som motiv. Sååå roligt!Och detta blev jag alltså headhuntad till mitt under min graviditet så när jag fick frågan om jag var intresserad blev svaret ett ”ja absolut, jag är dessutom jättegravid”. Men dessa grymma män/investerare som nu är mina ”kollegor” har varit så bra hela vägen. Jag har haft möten stående och gungat med en gigantisk mage bara dagar innan förlossningen. Jag har ammat på möten. Jag har vaggat bebis. De har gillat läget och varit väldigt förstående, så tacksam för det.
För jag är ju egentligen föräldraledig, i allra högsta grad. Men att vara helt ledig nu och sedan kliva in på 100% när lillan skolas in på förskola om ungefär ett år kändes inte rätt. Jag fick frågan om jag ville göra så men det kändes fel. Och även om det innebär mycket jobb nu parallellt med föräldraledigheten är jag ändå övertygad om att det var rätt beslut. Mompreneur – javisst!Men detta är också anledningen till att tiden varit knapp. Att starta bolag, driva utvecklingen av en app med allt vad det innebär i form av beslut, möten, kontakter med byrå och utvecklingsföretag med mera. Det tar tid. Jag har absolut inte gjort det ensam (det hade INTE gått) men det har ändå tagit mycket tid. Och då behövde jag skära någon annanstans vilket blev bloggen. Men åh som jag har saknat den. Jag håller med Ebba och Elsa, jag älskar min blogg! Så nu när saker och ting börjar landa och falla på plats gör jag ett litet försök att börja blogga igen. Vi får väl se hur det går men håll gärna tummarna är ni snälla.
Och vill ni kolla vad Cardly är hittar ni den på Appstore och GooglePlay, sök bara efter Cardly <3
Foto: Cardly.se, Social Stories Bureau
-
En eftermiddag på hemmakontoret
Jag hade ett läkarbesök inbokat idag kl. 11 och valde därefter att åka hem och jobba resten av dagen på hemmakontoret. Med tanke på foglossningen och parkeringsproblemen i stan är jag glad över möjligheten att kunna göra så.
Så nu sitter jag i solen och njuter av min lunch och ska snart lyfta på locket till min macbook och ta tag i eftermiddagen. (Bloggar från mobilen).
Inte alls fel på en torsdagseftermiddag. Att få en eftermiddag med frisk luft, dagsljus och syre känns ljuvligt på många sätt.Sen ska jag ladda för att hämta lilleman på dagis och sedan gå tillbaka dit senare i eftermiddag/kväll för att fira Förskolans dag tillsammans med honom, alla hans kompisar och alla föräldrar.
Vad hittar ni på idag?
-
Nudging och inspiration
Vilken dag det var igår, jag var helt mosig i huvudet när jag lämnade konferensrummet på Sabis konferens och strosade ner mot Strandvägen.
Ämnet för dagen var Nudging och de som höll i kursen, Dr. Christina Gravert och professor Nurit Nobel, var otroligt duktiga, proffsiga och kunniga inom sitt ämne. Beteendeekonomi är otroligt spännande och denna del var inget undantag. Jag lämnade kursen med en känsla av att det här vill jag läsa mycket mer om. Det om något måste ju vara ett gott betyg.
Att sedan få strosa längs Strandvägen i kvällssol och sitta på Dramatentrappan och spana på folk en god stund innan jag tog mig ut till Bromma var ju inte alls fel det heller.
En maxad dag på många sätt men en väldigt härlig sådan.