• Vi två blir tre

    En ny kompis

    Tillåt mig att få presentera ”Igge Pigge Igelkott”, vårt senaste tillskott i familjen. Igge Pigge är en silikonmjuk liten igelkott, även kallad renrasig nattlampa, som fått flytta in hos Elliot på nätterna. Detta efter att han en rekordstökig natt uttalat de magiska orden ”Elliot inte ha det mörkt mamma”. Lilla stora hjärtat. Det är klart att han inte ska ha det mörkt! Redan dagen därpå besökte vi storskogen IKEA och lyckades locka med oss Igge Pigge hem. Igge Pigge får nu både kramar och pussar innan läggdags och lilleman sover (peppar, peppar ta i trä och alla andra jinx-brytare) lugnare sedan han flyttade in. Att ha ett barn som pratar…

  • Vi två blir tre

    En ny bokhylla

    När vi flyttade Elliots rum i söndags dök behovet av en ny bokhylla upp. Hans samling av böcker växer stadigt, ett intresse vi mer än gärna göder, och i hans nya rum finns inte den inbyggda bokhylla som han tidigare haft. Den här, trådmodellen, hittade jag på Netto av alla ställen (ibland är instagram bra) för några ynka kronor och den passar både rummet, utrymmet och boksamlingen alldeles utmärkt. Så nu kan både han och vi bläddra smidigt mellan Viggo, Ingrid & Ivar, Pettsson & Findus och de andra figurerna. Jag tycker dessutom att ett rum med böcker i är ett väldigt trevligt rum så det här var verkligen win-win.…

  • Vi två blir tre

    Elliots dag

    Idag är det Elliots dag – hela dagen! Han fyller inte år men efter många dagars renovering, som för honom inte har varit speciellt kul alls, rör vi inte en pensel eller en spikpistol på hela dagen idag utan lägger allt vårt fokus på lek och bus. Han. Är. Så. Glad <3 Och det gör givetvis gott i mammahjärtat att det är så. Det är klart att han inte har tyckt att det har varit superkul med all renovering och all hänsyn han varit tvungen att visa på sistone. Vi började dagen med att flytta hans rum. När vårt sovrum väl stod tomt igår kväll ville han direkt flytta in…

  • Vi två blir tre

    En bättre busstur

    I måndags hände det, då tog vi bussen in till stan lilleman och jag för att möta upp Sixten och resten av familjen Glantz med flera på lekparken vid Vattentornet. Barnen lekte, det åts glass och vi vuxna försökte prata så gott det gick mellan glada barn, snabba löpningar mellan de olika lekmöjligheterna och gungor som skulle knuffas fart på. Sen tog vi bussen hem igen och det var en mycket, mycket nöjd kille som nästan höll på att somna på vägen hem. När det var dags att kliva av här hemma blev han så förtvivlat ledsen och grät ”åka mer buss” så högt att de mer vana resenärerna tittade…

  • Vi två blir tre

    Vattkoppor och stiltje

    Det är lite oinspirerat här just nu, ni får leva med det. Livet med vattkoppor är ju sådär häftigt får jag erkänna. Men efter 2-2,5 h sömn i natt känns den här dagen som en utmaning i stil med Iron(man)woman så det kanske blir lite spänning här tillslut trots allt. Prickarna blir bara fler och fler och i natt har lillprick bokstavligt talat försökt krypa ur sitt eget skinn. Hjälp i form av PoxClin är på väg och jag hoppas att det gör att han får sova lite mer natten som kommer. I övrigt är han ganska pigg ändå och just nu knatar han omkring ute och klipper och gräset.…

  • Vi två blir tre

    En prick, två prickar, tre prickar…

    …och ni förstår vart det här är på väg. Nu går inte vattkoppor bara på förskolan utan även här hemma. Jag trodde nog faktiskt att vi skulle klara oss, febern försvann i förmiddags och de få prickar han hade kunde jag i princip avskriva som värmeutslag eller insektsbett. Men. Man ska inte jinxa saker och nu sitter vi här med många prickar och en kille som somnade samtidigt som han kliade sig. Det känns väldigt dubbelt det här, skönt att få det gjort på något sätt men samtidigt lite kämpigt. Å andra sidan känns det bättre att det kommer nu än framåt hösten när vi har ett spädbarn i huset.…

  • Vi två blir tre

    Vanliga veckor, finns de?

    Jag kanske inte precis skrev att det skulle bli en vanlig vecka igår men relativt vanlig ändå. Tänkte jag i alla fall. Jag tänkte det inte längre kl. 02 i natt när vi insåg att vi hade en feberhet liten kille mellan oss i sängen som vaknade och somnade och yrade om vartannat. Kl. 04 vaknade han till ordentligt (kan inte klandra honom, det var dagsljust då) och sedan dess har vi kämpat på. VAB-måndag fick det bli och när jag ringde till förskolan för att sjukanmäla honom fick jag veta att det går vattkoppor. Horay! Så nu letar jag och letar och letar och kanske, kanske är det så…

  • Vi två blir tre

    Förskolans dag

    Igår eftermiddag var vi på förskolans dag, ett återkommande event på alla landets förskolor. Det har varit vernissage av barnens olika alster och lite picknick tillsammans på filtar på förskolans gård. Förra året hade vi med oss en trött och väldigt frustrerad kille. Detta var innan hans operation, jag minns faktiskt inte om vi hade börjat teckna men jag tror inte det för jag minns att när vi fick teckenspråket minskade frustrationen hos oss alla. Då ville han inte alls vara där, ville inte sitta med och titta på teatern utan protesterade mest. Vi lämnade förskolans dag innan picknicken ens var färdig och teatern de bjöd på då såg han,…

  • Vi två blir tre

    Oh what a night

    Man tror att man är, tillfälligt, förbi de värsta vaknätterna när man har en snart 3,5-åring hemma, men icke. Ibland händer det att vi har dåliga nätter fortfarande, sällan tack och lov, men i natt var en sådan natt. Elliot vaknade till och ropade efter mamma strax efter att vi hade lagt oss runt kl. 22. Jag gick in till honom och låg där en stund tills han hade somnat om men så fort jag reste mig upp var han vaken igen och bad om att få sova i vår säng. Det fick han givetvis så jag bar in honom och trodde att det skulle lösa problemet. Men icke. Det…

  • Vi två blir tre

    Pigg och glad

    Jag trodde att jag skulle vara dödstrött idag, med tanke på den långa och intensiva gårdagen, men det har gått över förväntan. Och just nu känner jag mig nästan lite hög på livet på något sätt. Att komma ur den där första tidens graviditetsdimma är underbart. Det är som att få livet tillbaka på något sätt. Och där befinner jag mig just nu, jag mår på det stora hela jättebra och känner mig knappt gravid alls vissa stunder. Vilket är en lite lite otäck känsla på sätt och vis men jag känner bebben allt mer och det känns tryggt. Idag fick vi sällskap hem från dagis av våra kompisar. Och…