
Den berömda poletten
De senaste dagarna, när vädret inte har varit så tipptopp har jag ägnat desto mer tid åt att stå inomhus och spana ut för det är ju så vackert att det sprakar och regnet till trots vill jag inte missa när syrénen slår ut eller de ljuvliga, blommande äppelträden som är utspridda lite varstans i trädgården. Det kan för övrigt vara de mest perfekta rosa och gröna nyanserna som finns, dem på äppelblom och den lite grågröna, ludna, undersidan av ett äppelträdslöv. Ljuvligt!
Men tillbaka till poletten, när jag stod där och tittade ut som bäst slog det mig plötsligt. Det där växthuset jag drömmer om, det ska inte vara ett separat hus på tomten utan en förlängning av vårt uthus/vedbod, som ett orangeri tillverkat av gamla fönster och dörrar. Dörrar har jag redan tack vare Disponenten och kanske, kanske finns det även fönster att tillgå. Och så det viktigaste av allt, för mig, det måste vara en murad tegelfot på den lilla utbyggnaden. Enkom för stil och känsla, men ack så viktig ändå.
Så ja, nu har poletten trillat ner och nu tänker jag ägna ett par år eller så åt att suga på den karamellen för just nu finns inte tid till att odla och ta hand om växter i ett orangeri. Men om ett par år, när Superhjälten vill spela fotboll och inte gosa med mammsen så mycket, då kanske?
Bilder från Pinterest

