Vi två blir tre

Äpplet faller inte långt från trädet

Öronbarn. Ordet som definierade mig till stor del under hela min uppväxt. Ör-on-barn. Jag var inte mycket äldre än Elliot när det redan var tal om att transplantera nya trumhinnor för att mina var (och är) alldeles trasiga och ärriga av alla öroninflammationer och operationer. Jag var 17 när jag gjorde mitt första felfria hörseltest på första försöket.

Och nu har alltså mitt lilla äpple lyckats landa precis invid stammen på sin äppelträdsmamma. Öronbarn. Vi fick det konstaterat för ett par veckor sedan, en kraftig hörselnedsättning beroende på vätska bakom trumhinnorna. Min problematik rakt av. Återbesök i Augusti inplanerat för vidare utredning och eventuell operation.

Men efter ännu en febertopp en bit över 40 grader, ännu en sömnlös natt, ännu fler tårar, en förtvivlad liten och hjälplösa föräldrar lyckades jag få en akuttid på ÖNH igår. Att vänta till Augusti på det där återbesöket och beslut om operation kändes outhärdligt för vår lilla kille.
Men det behövde vi alltså inte, vi fick träffa två läkare igår och fick ett jättefint bemötande. Det tog inte lång tid för dem att komma fram till att vi skulle börja planera för en operation så nu står vi standby och hoppas att de ska ringa precis när som helst och säga att vi får komma och genomföra operationen. Vårt fall är ”angeläget”. Jag kan bara hålla tummarna för att mitt lilla äpple får den hjälp han behöver så fort det bara går. Ni kan väl hålla ett par tummar ni också?

Bild: Pinterest

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.