Vi två blir tre

Resa med barn – hur gick det?

Jag har fått ett par frågor efter vår resa om hur det egentligen gick att resa med bil så långt med en 2-åring och jag tänkte att jag lika gärna kan besvara det i ett blogginlägg. Jag hade mina farhågor, var väl inte direkt nervös men visst undrade jag stundtals vad vi hade gett oss in på. Men vet ni vad? Det gick bra. Jättebra. Och då blev ju Elliot ändå sjuk under veckan och var inte alls i form när vi skulle åka hem. Stackaren.

Men vi tar det väl från början.

När vi åkte ner åkte vi via Trelleborg – Rostock, vi lämnade Karlskrona runt 20:00 och då hade Elliot precis ätit gröt och druckit välling. Fulltankad med andra ord. Han sov gott hela vägen ner till Trelleborg men vaknade givetvis i färjekön. Det hade vi räknat med. Då fanns det lite snacks till honom, fruktklämmisar, fullkornskex, lite dricka. Småsaker som höll honom glad och fick honom att piggna till lite. Han var ju inte jättenöjd med att vakna då men det vände snabbt. Väl ombord på båten var det bara in i hytten och krypa till kojs som gällde. Han är härlig på det sättet för han tittade bara på mig och Alex och verkade konstatera att vi skulle sova där, ”ok, då gör väl jag det också”. Så vi somnade på båten runt 01:00 och sov till 06:00 ungefär. Sedan åt vi medhavd frukost i hytten, allt planerat och uttänkt i förväg. Inga problem det heller, han åt och stoppade i sig. Det här är ju hans vanliga vakna-tid så det var inga problem alls.

Sen började bilresan igen och även den gick bra, han somnade till och sov två timmar, aningens för tidigt egentligen sett till när han brukar sova men återigen, det gick bra.  Här fick vi förhandla lite med oss själva och tillät paddan obegränsad tid i bilen. Ville han titta fick han titta. Med vänlig hälsning #badparent. Men det var både för hans och vår skull och vad ska han annars göra? Han kan ju inte precis läsa en bok.
Och sådär rullade det på, inte förrän framåt 16-tiden började det bli jobbigt och då tror jag egentligen mest att han var uttråkad och hungrig. Vår lilla kille gillar inte skräpmat och hade svårt att äta ordentligt längs vägen ner. Men vi var ju å andra sidan framme runt 17:30 så det var inte så lång stund sett till hela resan.

Hemvägen då? Ja den gick ju lite annorlunda till, vi åkte då runt Danmark och körde 20 timmar i ett sträck med pauser för mat och bränsle. Dessutom med en sjuk liten som sovit otroligt dåligt flera nätter i rad på hotellet. (Jag tror på riktigt inte att vi i familjen har sovit så här illa, allihop, i flera nätter, sedan Elliot var bebis) När vi satte oss i bilen 05:30 hade jag varit vaken sedan 02 och Elliot hade sovit en halvtimme ungefär. Hallelluja!

Men även det gick bra. Eller ok. Bra efter förutsättningarna. Det började bra och blev jobbigt först i slutet när han återigen var hungrig och uttråkad. Det finns en gräns för hur mycket ipad-tittande en tvååring vill ägna sig åt. Jo faktiskt. Det vet vi nu. Och nästa gång ska jag ha med mig mer riktig mat till honom, ”längs-vägen-mat” gillar han inte alls. Men att komma av på båten mellan Puttgarden – Rödby var en hit, där fanns ett lekrum, andra barn och massor av spring i benen som ville komma ut. Då sken han upp lilla hjärtat. Allt medan mamman gjorde sitt bästa för att inte kasta upp mitt i lekhagen, jag är så sjösjuk att det inte är klokt. Men det gick bra det också, tack älskling <3.

Efter färjan hade jag trott att han skulle komma till ro och sova hela vägen hem, det var mörkt, det var hans vanliga sovtid osv. Men nej. Icke. Och det beror nog till största delen på hans sjukdom. Han kom inte alls till ro utan var ledsen långa sträckor. Somnade, vaknade, hade svårt att somna om osv. Det var tufft. Men som sagt, hade han varit frisk tror jag att det hade gått på ett annat sätt och det där med sjukdom kan man ju aldrig förutspå.

Så summa summarum, jag är jätteglad över hur det gick och tror att både jag och Alex har vuxit ett par storlekar som föräldrar. Och jag skulle absolut inte avråda någon från att åka. Alla känner sina egna barn bäst och kan nog räkna ut om det skulle kunna funka eller inte. Men om ni tror att det kommer göra det så bara åk. Ni löser det!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.