Vi två blir tre

Vanliga veckor, finns de?

Jag kanske inte precis skrev att det skulle bli en vanlig vecka igår men relativt vanlig ändå. Tänkte jag i alla fall. Jag tänkte det inte längre kl. 02 i natt när vi insåg att vi hade en feberhet liten kille mellan oss i sängen som vaknade och somnade och yrade om vartannat. Kl. 04 vaknade han till ordentligt (kan inte klandra honom, det var dagsljust då) och sedan dess har vi kämpat på.

VAB-måndag fick det bli och när jag ringde till förskolan för att sjukanmäla honom fick jag veta att det går vattkoppor. Horay! Så nu letar jag och letar och letar och kanske, kanske är det så att den där lilla pricken på kinden faktiskt börjar få en blåsa i sig…

Oh well, vi får ta det som det kommer. Nu har prinsen i alla fall precis somnat, ”Elliot sova under trädet mamma” och jag sitter och tar igen mig. Jag kommer faktiskt inte att vobba, jag tror i ärlighetens namn inte att min arbetsgivare skulle vilja att jag gjorde något kritiskt just nu efter den här natten.

Alltså sitter jag istället i skuggan, under pergolan, tar igen mig, skriver till er och funderar på vilken bok som ska bli nästa att sätta tänderna i. Jag har läst ut ”Störst av allt”, bokklubbsboken, och ser verkligen fram emot nästa träff för att få diskutera den med tjejerna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.