I gott sällskap

Jag nämnde ju för några dagar sedan att våra väggar inte längre är kala och vita vilket stämmer precis. Jag har flyttat runt lite bland tavlorna och allt har inte hamnat i samma sammanhang som i Kalmar men mycket har faktiskt gjort det. Mer än jag trodde.

Över soffan hänger Alex och jag i sällskap av min vackra mormor och en något ilsken Rio Ferdinand. Här ska också skissen av Bertil Vallien få ta plats när jag har hittat lämplig Washitape att fästa upp den med. Jodå. Det är en vägg jag gillar, helt klart.

Valde dock denna gång att vända lite på konceptet, istället för den stora, tunga tavlan i botten satte jag den överst. Det hade lite med tidigare hål i väggen att göra och jag ville testa hur det skulle fungera. Riktigt bra visade det sig. Lite mer oväntat, lite bättre!