
Att göra eller inte göra?
Jag har precis fått tillbaka min dator efter att ha haft den inlämnad i fyra veckor. Japp ni läste rätt, FYRA VECKOR. Det är faktiskt helt galet uselt. Tack för den Netonnet… Long story där men vi kan väl sammanfatta det lite enkelt med att bemötandet kunde. Ha. Varit. Bättre. Så att säga.
Det har ju hänt lite de här fyra veckorna, minst sagt. Just nu sitter jag i alla fall framför brasan med Biancas youtube rullandes i bakgrunden och ska ta tag i en massa jobb som blivit lidande. Kollar ni på Bianca? Gillar? Herregud, jag tycker hon är så sjukt rolig, precis lagom att ha i bakgrunden när man egentligen kanske gör något annat.
Oh well, att inte ha tillgång till min dator och alltså inte ens ha haft möjligheten att blogga (gillar inte att blogga på mobilen) har fått mig att fundera såå mycket på det här. Ska jag ens fortsätta? Jag tror att jag har tappat självförtroendet lite kring bloggandet. Det mesta jag skriver nu för tiden raderar jag med motiveringen att ”vem skulle vara intresserad av detta?” Och så blir det inget inlägg.
Men samtidigt betyder bloggen väldigt mycket för mig, det låter säkert konstigt men jag tror att mina fellow bloggers där ute förstår den tanken. Det är en baby. Jag gillar min blogg, min plats. Och så läser jag vad Sara skriver om bloggen och tänker att näe, jag vill ha den kvar. Men jag kanske behöver göra om allting? Skapa en ”ny” blogg? Nytt utseende? Ny inriktning? Problemet med det är väl bara att jag knappt vet vem jag själv är längre efter denna föräldraledighet. Det var samma visa sist så jag vet att det vänder men det är fasen inte kul alltså. Jag tappar mig själv när jag ”bara går hemma”. Missförstå mig rätt nu, jag älskar barnen över allt annat. Såklart. Men jag tror faktiskt inte att föräldraledighet är det bästa för mig. Så är det bara. Så ja, jag ser fram emot nästa år. Det skulle kunna bli ett inlägg i sig det.
Så jo, jag vill nog fortsätta men då till knäckfrågan, vill NI det? Har jag ens några läsare kvar efter all frånvaro eller ska jag kanske tänka att jag börjar om? Helt?
Japp där har ni en spretig bukett söndagstankar som var för sig förtjänar ett eget inlägg men det kanske får komma framöver. Är ni med mig?
Bild på mig och lillan från tidigare idag på Värsnäs


6 kommentarer
Elin Löwstedt
Fortsätt! 🚀
Sarah
Tack! <3
Jenny S
Ja, fortsätt!
Sarah
<3
Hanna Vänerö
Fortsätt! Tycker om hur du tänker och är ärlig med att allt inte är rosenrött jämt. Livet är en ständig kamp 😅
Sarah
Tack snälla! Livet ja, inte är det en räkmacka inte 😉 Men det kanske hade varit trist!
KRAM!