How you doin’?

Söndag kväll, båda barnen sover (måtte jag inte jinxat det nu!), mannen är ute och springer och jag dricker kaffe och försöker se klart Whitney-dokumentären. TV4play-appen fungerar så dåligt att jag är på väg att ge upp. Men dokumentären är bra, jättebra till och med så se den alla ni som kan Dance with somebody utantill, som såg Bodyguard på bio och dansade tryckare till Will always love you. Nostalgi, tragik och en gudabenådad sångerska <3

Men så fick jag också lust att blogga igen och då gör jag just det. Hur mår ni? Har ni haft en bra helg? Jag har haft en jättebra helg, om än en helg med extremt lite sömn. Eller i alla fall en natt. Jag sov exakt 1 h natten till idag, lillan vaknade bara en timme efter att vi gått och lagt oss och var sedan vaken, ledsen, orolig, jätteglad och allmänt ”knölig” hela natten. Inget var bra, allt skavde. Välling hjälpte inte, inte alvedon heller. Vagga var uteslutet eftersom hon bara klättrade runt i min famn, sitta stilla var ännu sämre. Vid 04 var jag ute och gick en runda, hoppas ingen såg mig då för då tror de väl att jag tappat förståndet fullständigt. Hon somnade i alla fall i vagnen då strax efter 04, men då var det ljust och fåglarna hade kör-SM ute så jag fick rulla in henne och strax efter 05 vaknade hon igen. Då tog Alex båda barnen och jag sov till halv nio. Puh! De där morgontimmarna har räddat mig för dagen har varit toppen ändå!

Men helgens verkliga höjdpunkt måste ha varit gårdagen. Jag fick min morsdagspresent en helg i förväg eftersom vi kommer att ha fullt upp med Juliettes namngivning nästa helg. Vad fick jag då? Egentid och shoppingpengar! Ni som har orkat läsa om mitt garderobsgnäll förstår hur mycket den presenten betydde och behövdes. Så jag lämnade man och barn hemma och åkte iväg för att fylla upp garderoben igen. Ett riktigt hallelluja-moment på många sätt eftersom jag varit alldeles för dålig på att just åka iväg själv. Vilket ju behövs.

Hur som helst, vad min shoppingrunda resulterade i ska ni få se senare men jag kan avslöja att jag hittade de perfekta jeansen och DET vill inte säga lite med tanke på hur svårt det har varit att hitta jeans som inte framhäver den ”bubbla” jag fått på magen efter kejsarsnitten. Usch så känsligt det där är, jag ska berätta mer för er när jag känner för det. Men det är resultatet av två kejsarsnitt som är boven i det dramat.

Hur som helst, nu har jag trots denna alltså hittat ett par jeans och det gör mig så jublande glad. Med ett par grymma jeans i garderoben känner jag mig lite mer som mig själv och det är viktigare än man kan tro. Har jag märkt. Och i den andan ska jag också gå och fixa mina naglar igen i veckan som kommer. Åh. Så. Härligt. Det är mammalyxen det, barnvakt till lillan (Elliot på förskolan då) och egentid tillsammans med Rebecka som ju är så mycket mer än nagelterapeut nu för tiden. Numera räknar jag henne som en riktigt fin vän och då förstår ni att den där stunden är guld värd på fler än ett sätt.

Så tack älskling för den bästa och mest värdefulla present jag kan tänka mig. Den var, och är, guld värd! Nu fyller jag på kaffet, fortsätter skriva ett par blogginlägg och sedan tänker jag gå och lägga mig och ladda för en vecka med namngivningsförberedelser för hela slanten. Såå kul!