I veckan som kommer…

Ibland känns det som att de här inläggen är de enda jag skriver. Det går fort mellan söndagarna. Men det är ju inte enbart negativt, det brukar gå fort när det är roligt och det är det ju nästan jämt så det ska man väl inte hänga läpp för.

Helgen har varit ganska lugn för oss, eller lugn, nja jag har i vanlig ordning hängt i trädgården och fått massor gjort men den har varit oplanerad och då känns det ju liksom lugnare.
Vi hade pizzapremiär i fredags, vädret var med oss, och pizzorna blev en succé!
Att tvätta stenplattor med högtryckstvätt är något mindre av en succé det får jag erkänna. Kunde typ ha använt tandborste och jag var nog väl optimistisk (läs: naiv) som trodde att en högtryckstvätt skulle vara magisk. Nåväl, nu är det fint, good enough och som nya lär de aldrig bli igen. Men så fina som de är nu har de inte varit sedan långt innan vi flyttade in, det är ett som är säkert.

Och så nästa vecka då, vad ska jag hitta på? Jo i veckan som kommer…

…ska Elliot opereras. Tisdag närmare bestämt. Det ska bli skönt att få det överstökat, det är känslan just nu. Just do it! Endast en vårdnadshavare får följa med och Elliot får bestämma vem. Men oavsett om jag är med honom eller väntar hemma är jag nog inte så fokuserad de timmarna och därför är jag ledig på tisdag. Det blir ju också VAB när han väl kommer hem igen.

…ska jag, tillsammans med kollegor, samordna ett digitalt ministerbesök i regionen av ingen mindre än vår utrikeshandelsminister. Det hela går av stapeln på onsdag men har planerats under lång tid. Det är mycket att tänka på när en minister gör nedslag i regionen, även om det ”bara” är digitalt. Jag kommer att dra en lättnadens suck när det är klart och jag, förhoppningsvis, känner att det har gått bra.

…hävs för hoppningsvis de extra restriktioner vi har här i Region Kalmar län och kanske, kanske, kanske kan vi återgå lite mer till det normala? Inom fyra veckor kommer alla över 18 år att ha fått sin första vaccindos här, hatten av för Regionen, grymt bra! Och visst har man känslan av att det vänder nu? (jag vet, jag håller fortsatt på restriktioner, jag lovar, men känslan)

…har jag, förutom ministerbesöket, många spännande möten på jobbet. Ser fram emot den här veckan trots att den med tanke på operationen blir lite annorlunda. Ni som har hängt med här inne länge vet att det här med söndagsångest inte är min grej, det har jag aldrig, men på Almi har jag det verkligen inte. Snarare måndagsglädje, tacksam var ordet!

…tänkte jag börja läsa nästa bok i bokklubben, Dagarna med dig av Rosie Walsh. Jag har kommit ur läsningen väldigt mycket på sistone, det är annat som pockar på uppmärksamheten. Men älskar ju att läsa när jag väl gör det så nu tänkte jag verkligen ge det en chans.

…och så är det promenaderna då. Hälsoutmaningen fortsätter, jag snittar ungefär 15000 steg om dagen och i alla fall fyra dagar i veckan har jag satt som mål att gå en ordentlig PW för att få upp pulsen ordentligt. Jag var på återbesök på lungmottagningen i fredags och träningsförbudet kvarstår (F***) och därmed är det bara att promenera vidare. Tur att jag i alla fall hittade en ny runda i veckan som gick (!).

Låter ändå som en bra vecka eller hur? Två dagar med aktiviteter som jag mest vill bocka av och summera med ett ”det gick bra” men i övrigt mest roligheter. Tack livet!