Okategoriserade

Löplycka

Jag har nu sprungit och följt mitt schema i 3-4 veckor och det har gått till en början bra men sedan sämre. Jag har förväntat mig en utväxling, att det skulle kännas bättre och bättre, lättare och lättare men nej. Det har istället känt sämre och sämre. Inte konditionen utan smärtan. Det har börjat göra ont i vadmuskelfästen, ljumskar, lårmuskler. För någon dag sedan när jag kom hem var jag enbart deppig och det är ju inte effekten jag är ute efter.

Men så fick jag backa bandet, läsa på, prata med Alex och med pappa (som ju jobbar med att sälja löparskor, göra fotanalyser etc. för er som inte vet) och då föll poletten ner. Jag har ju fått benhinneinflammation. Fuck fuck fuck. Ungefär så.

Här finns det två teorier, total vila och voltaren, eller att kämpa igenom smärtan och härda benhinnorna. Jag är inte riktigt säker på vad jag valde men igår stack jag ut på en promenad, tänkte jag, och efter tio minuters PW kändes det så bra att jag vågade mig på att springa lite och vet ni vad? Det gick kanon! Det var 10 smärtfria minuter och det var så härligt! Dessutom var det på grus så om jag nu ska dra ett par slutsater så är det att jag måste värma upp i minst tio minuter, fem räcker inte för mig, och jag ska fortsätta springa på grus istället för asfalt för att se om det hjälper. Frågan är ju bara hur man gör på sikt, jag vill ju springa lopp som ni vet och dessa går på asfalt så hur vänjer man kroppen vid det? Något proffs som vet?

Bild från min insta @lifebysarah.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.