Mörkt och kallt

Det går i perioder, ibland bättre, ibland sämre. Sällan helt bra. Det påverkar hela familjen och undertecknads hälsa. Vad är det jag yrar om egentligen?

Sömn såklart.

Vi har världens finaste och härligaste barn. Snälla, roliga, spontana, fina, nyfikna och underbara på precis alla sätt. Utom ett. De sover som två stolpskott.

Oftast lätta att söva, helt slut efter en hel dag med tidig start. För tidig start är det. Allt mellan 04 och 05 är standard här hemma. I alla fall nu när det är ljust. Vintertid skulle jag säga att 05-06 är mer vanligt. Men tidigt är det och därför somnar de enkelt.

Men.

Sen börjar det, mardrömmar, nattskräck, tänder på väg, uppvak. Den ena väcker den andra och det blir som en enda stor cirkus av alltihop. Är man själv hemma blir det kaos.

Det som också går i perioder är min inställning till det här. I vissa perioder känner jag att vi bara måste lösa det här. Vi måste köpa nya sängar. Vi måste hitta en lösning. Vi måste, måste, måste. Det blir som en besatthet som inte är ens nästan bra. Den är faktiskt bara negativ. För vi har testat allt. Vi har läst spaltmeter om sömn, barns sömn och vi gör precis ”alla rätt” i de tips och råd man får. Det hjälper inte. Och det står ju också så, i nästan alla artiklar och böcker och annat ”barn sover olika, vissa barn sover mindre och så är det bara”.

En sådan här period av måste, måste, måste brukar följas av en period av F**k it. Vi skiter i det, det finns inget att göra annat än att acceptera och gilla läget och det mår vi alla bättre av hur trötta vi än är. Besattheten tär betydligt mer.

Så just nu är jag någonstans däremellan, på väg mot f**k it men fortfarande lite måste, måste, måste. Det är jobbigt. Så om jag får önska mig något just nu så är det att det ska bli mörkt och kallt igen. Förlåt alla ni som längtar efter sommaren hela året, men jag vill att mornarna ska bli mörkare, luften svalare så att vi kan sova med stängda fönster och inte bli väckta av skikande grannbarn (inget fel i det såklart men vi har så olika dygnsrytm att det blir problematiskt), fågelkvitter kl. 04 och alla dessa flugor. Kallt och mörkt, så att vi får sova lite bättre. Vi behöver det. Min fitbit talar sitt tydliga språk, sedan i April har jag snittat 3,48 h sömn per natt. Det. Är. Inte. Hälsosamt.

Och där ungefär har jag öst ur mig färdigt kring detta trista ämne. Nu är det fritt fram för pepp och igenkännande kommentarer. Pluspoäng och kanelbullar utlovas till alla som deltar.

Kärlek!