Stor skillnad & en innebandyskada?

Det har hänt något i år, i vår, och nu i början på den trevande sommaren. Våra barn har uppnått en ny ålder. Bortsett från att den stora hamnat i ”lilla puberteten” stundtals och den lilla verkligen är på väg att fylla tre så har det hänt något väldigt bra. De är numera så stora att vi kan slappna av ibland. En middag ute där vi kan sitta kvar och bara njuta en stund, eller när de leker ute och jag kan landa i en solsäng en stund och bara hålla lite koll. Den minutiösa ”måtte-hon-inte-slå-ihjäl-sig-kontrollen” är över.

Vi hann bara uppleva den en kort, kort stund med Elliot innan Juliette föddes så att nu båda barnen är där är…ljuvligt. Det låter säkert fånigt men det blir ett annat liv. Ett skönare liv.

Jag kan gråta över att aldrig få uppleva dem som yttepyttesmå igen men jag är mer för att leva och njuta i nuet och det är precis vad jag gör av denna fas. Trots attityd och trots som inträffar däremellan, de är riktiga små skolboksexempel där…

Så till en fråga, någon som vet? För ett par helger sedan spelade Elliot och Alex innebandy ute på trallet och Elliot missade helt att jag kom gåendes bakom honom så han får till ett riktigt slagskott och träffar mig rakt över handen. Aj aj aj. Det mesta och värsta gick ju över fort men en knoge på höger ringfinger är inte vad den borde vara. Jag har svårt att lyfta tungt med den handen, har liksom ingen styrsel i det fingret. Och efter en arbetsdag då jag skrivit mycket har jag riktig värk i handen. Vafalls? Ska jag behöva kolla upp det här eller ska jag bara låta det vara?

Det märks att de blir äldre som sagt, bättre på många saker. Inklusive slagskott.

Nu tänkte jag ta en kvällsrunda i trädgården, efter de senaste dagarnas regnande behövs nog inget vattnande just idag men det är ju alltid kul att kika lite. Sen blir det nog CL-final men jag känner mig egentligen ganska opepp på den så vi får väl hoppas att lagen levererar fotboll av toppklass!

Vad hittar ni på ikväll?