När det inte fungerar

En sak som kan göra mig så otroligt irriterad, ni vet på ett det-här-är-egentligen-orimligt-att-bli-så-upprör-över sätt, är när det inte fungerar som det ska med bloggen. När inlägg inte publiceras i tid, eller inte visas på Facebook som de ska. Varför? För att jag lägger ner så mycket tid och kraft på att skapa innehåll att det gör mig smått galen när det sedan inte når ut som det är tänkt. Som igår. Här kommer därför veckans Torsdagstrio i repris och så låtsas vi att vi jobbar på TV och att det är helt normalt att göra så.

Hej semester
I morgon är sista dagen på jobbet innan tre veckors ”sommarlov” väntar. Det blir en annorlunda sommar i år. Inte så många veckors semester, inte så många veckor tillsammans alla tre, ett bröllop och en resa i slutet av sommaren och troligtvis en operation mitt i semestern om inget händer innan dess. Det blir bra det också, allt handlar om förväntningar och i år ser det ut så här. Med bröllopet som sommarens absoluta höjdpunkt har vi så otroligt mycket att se fram emot!

Vårdkontakter
Jag har den senaste veckan haft en hel del kontakt med sjukvården för Elliots räkning. Öron-, näsa-, hals och operationssköterskan på samma avdelning. Så otroligt vänliga och snälla människor i alla lägen trots att deras situation inte alls är enkel. Jag förstår mycket väl att jag är en besvärlig mamma när jag ringer och bönar och ber för mitt barns skull, jag vet det, men det är mitt jobb som mamma när han inte kan göra det själv. Så är det bara. Lejonmamman har vaknat. Och som sagt, dessa snälla och vänliga människor, vilket otroligt jobb ni gör med att både bemöta och försöka hjälpa. TACK!

Ska jag lägga ner?
Vet ni ibland får jag tankar på att lägga ner den här bloggen helt. Galet va? Jag ångrar mig oftast direkt, jag älskar ju att blogga egentligen, men jag kan få lite känslan av ”vad håller jag på med” och varför? ibland. Det tar mycket tid och ibland kan man ju tänka att det är idiotiskt just av den anledningen. Att fixa och trixa, styla, fotografera, aldrig bara göra utan alltid tänka och planera, fundera på vinkel till ett eventuellt blogginlägg om just det som händer. Samtidigt har jag bloggat så länge att jag knappt vet hur jag skulle vara utan bloggen. Vad säger ni? Ska jag fortsätta? I vilken form? Gillar ni det här eller vill ni ha något annat?
Åh vilken velpotta jag är och känner mig som.