Sarahs funderingar

Veckans krönika: Ni finns i alla rum

9 augusti, 2017

Till er som tog er rätten att bryta upp våra fönster, riva ut alla våra saker, sparka runt i dem, rota bland det som var vårt och ta med er det ni tyckte att ni hade rätt till. Till er, för jag är ganska säker på att ni var minst två, vill jag bara säga ett par saker.

Ni finns i alla rum.

Spåren efter er är fysiskt borta sedan länge. Det syns inte längre att ni har varit här. Ändå finns ni i alla rum.

Jag springer upp för trappan för att hämta något och möter dig halvvägs. Du har mormors smycken i handen.

Jag genar genom hallen för att titta efter Elliot i trädgården, du kommer ut från gästrummet bärandes på något tungt.

Jag står i köket och lagar mat och känner dig bakom ryggen när du slänger ut alla Alex klockor på golvet och tar dem med dig.

Jag släcker lampan i sovrummet på kvällen, med ögon som svider för att jag har läst så länge jag bara kunnat för att vara säker på att somna i mitt sovrum som du varit i. Då ser jag dig slita ut lådorna ur byrån och vräka ut dess innehåll på sängen. Du rafsar ihop mina guldsmycken, mina minnen, som om de vore billigt krimskrams.

Ni må vara long gone men ni finns ändå i alla rum.

Skulle jag någon gång möta er är jag ganska säker på att ni skulle bortförklara, säga att det inte var något personligt. Att ni inte ville något illa. Att det inte var riktat mot oss.

Men vet ni vad?

Det blir jävligt personligt när man bryter sig in hos någon och söker igenom deras hem. Ni finns i alla rum för att NI bestämde att ni skulle vara där. För att NI tog er den rätten. För att NI har agerat som ni gjort. Kom aldrig och säg något annat. Ni tog er rätten att beröva oss vår trygghet och priset för det får VI betala. Inte ni. Vi får städa, röja, laga och lappa ihop både fysiskt och mentalt. Inte ni.

Ni finns i alla rum.

Än så länge.

Men jag tänker kämpa som en vilde för att ni ska ut ur vårt hus. På alla sätt. Jag kan bara hoppas att jag vinner den striden. Vi är bara en familj av tre vars trygghet ni raserade den där helgen. Hoppas att ni känner er nöjda med det, hoppas att det var värt det. Hoppas att ni sover lika dåligt som jag.

0

Inga kommentarer

Kommentera