Drömmer om en däckstol

Jag anser att en, eller snarare två, däckstolar av det här slaget är ett måste på vår altan. Eller måste men det skulle liksom passa in. Det skulle smälta in. De hör hemma där.

Så just nu drömmer jag om däckstolar, vita, i trä, med breda armstöd som utan problem kan balansera en kopp kaffe.

Jag drömmer också om tid att sitta i den där däckstolen med slutna ögon och bara vara en stund. Den tiden finns inte just nu med lill-turbo hemma som inte är stilla en sekund. Alltså tänker jag att den där drömmen om däckstolar kanske får vänta något år eller två till.

Typ så.

Bild: Plantagen