Sista skiddagen, en födelsedag och en krasch

Sista skiddagen här för i år och det hugger som alltid i hjärtat när man ska åka härifrån. Gillar det inte. Inte alls! Hade hellre kidnappat min älskling hemma och skickat ner honom hit för en vecka tillsammans i detta vinterland. Mitt paradis på jorden.

Lovade mig själv att göra det mesta av denna dagen på alla sätt. Av skidor, ben, backar, after ski. You name it. Och det gjorde jag. Har pressat pisterna och skidorna tills jag inte vågade mer, har struntat fullständigt i det här med sista åket och istället tagit ännu ett. Och ännu ett. Och ännu ett.

Vädret var otroligt, soligt och varmt, en sådan där fantastisk Hinterglemm dag som på något sätt bara verkar finnas just här. Vi har också firat mamma med dunder och brak, i vanlig ordning firar hon sin födelsedag här nere med apfelstrudel, alper och after ski. Undrar just när det ska hända på min födelsedag? Med denna inträffande i Augusti är det väl mindre troligt men man vet ju aldrig.

Tyvärr fick dagen ett lite tråkigt slut efter att pappa kraschat rejält och dragit sönder den axel som precis repat sig sedan förra året. Det plus en rejäl lårkaka, näsblod och en obehagligt omtöcknad pappa gjorde att han på mina och mammas order fick sätta sig i en taxi och inte åka en meter till. Trist så klart men föret har varit tungt idag och det är lätt hänt. Nu hoppas vi bara att det inte är allt för illa och så är vi tacksamma för att vi flyger i år och inte kör bil som vi gjort alla andra år.

Foto: Sarah Andersson och Marie Andersson