Morgonpigg

Han har ärvt det av mig, det kan jag inte förneka. Förmågan att vara morgonpigg. Men om det för min egen del mer handlar om att jag ganska snabbt kommer igång på morgonen och rent generellt är piggare på morgonen än jag är på kvällarna handlar det för hans del om att vakna alldeles ohälsosamt tidigt. Allt från 04:30 till 05:30 men nu på sommaren aldrig senare än så. Let me tell ya’, 04:30 är undertecknad inte morgonpigg. Alls.

Vi har testat allt. Sova mindre på dagarna. Försöka söva honom senare på kvällarna. Sova mer på dagarna. Mer mat. Mindre mat. Mörkare i rummet. Nix, nope, nej, niet. Det blir inte bättre. Om något blir det sämre. Sömn föder sömn, så har det alltid varit för Elliot men att få honom att sova längre på morgnarna just nu verkar vara omöjligt och efter att ha googlat sönder internet ännu en vända i jakten på svaret på den här gåtan har jag nu istället konstaterat att vi har fått ett morgonpiggt barn, det går inte alltid att göra något åt man får anpassa sig själv istället och njuta av de ganska långa föräldravänliga kvällarna som detta ju faktiskt innebär. Och vi är inte ensamma, det finns fler.

Men ställer ni en fråga och får ett goddag-yxskaft-svar tillbaka kan ni vara ganska säkra på att jag varit uppe sedan 04:30 och väntat på att Nyhetsmorgon ska börja 06:43…